Min nya Ipod...

Jag fick min sista julklapp idag av älskade T; en ny Ipod. Så hela dagen har gått åt att fylla den med härlig musik. Den är alldeless, alldeless underbar.

Icke att förglömma är min andra underbara julkapp från älsklingen; min nya hårfön. Den har allt vad man kan önska sig!! =)

Ännu en gång...

Så var julen över för denna gång. Trots avsaknaden av ett snöbelagt landskap, så var jag evigt tacksam för de små snöflingor som ändå föll ned. Det gjorde så att den rätta julstämningen inföll sig. Julen spenderades sedan med god mat, dricka och med min härliga familj. Det var så härligt att se lilla E skina som en sol då hon insåg att de flesta julklapparna var till henne.

Själv är jag också nöjd med mina julklappar; ett par härliga fårskinnstofflor, parfym, mascara, läppglans, glas, ansiktskräm, en massa pengar m.m.

Nu blickar jag framåt mot det nya året istället, som skall firas hos Carro & Jocke. Vi blir några stycken, så det kommer bli riktigt kul!

Årliga släktträffen

De senaste dagarna har varit fullbokade varje minut av dygnets 24 timmar, men så what! Jag älskar det! Jag har haft så himla trevligt. Dessutom hann jag med att träffa min underbara vän som var på tillfälligt besök i storstan. Då hon inte längre bor i Sverige så blir det inte så ofta som man har chans att ses. Jag uppskattar verkligen att du kom förbi M, trots att jag vet hur mycket du hade att göra.
Fast när jag tänker efter så finns det ju vänner som bor närmre än de 160 mil som skiljer M och mig åt, men som jag ser mer sällan. Så, det är nog trots allt inte avståndet som avgör hur ofta man ses, utan den avgörande faktorn är nog viljan.

Sedan har jag haft lägenheten full de senaste dygnet. Det har blivit lite av en jultradition att mina 3 syskon kommer hit runt jul för att umgås och göra julgodis. Det är så himla kul att få göra någonting tillsammans, eftersom det är så sällan vi ses allihopa. Vi hann med att göra en massa julgodis, baka lussebullar, dricka en massa roliga drinkar och sjunga Lips!

Så, nu inväntar jag den stundande julen. Fast innan dess blir det hårdplugg, träff med en underbar vän och julshopping imorrn, och på tisdag en massa jobb. Men sen får även jag lite ledigt på självaste julafton!!! Det ser jag fram emot så himla mycket.

Ännu en gång; God Jul på Er alla kära vänner!!!

God Jul alla Vänner!!

Snart är äntligen julen här. Då jag har haft, och fortfarande har, fullt upp med skola, jobb etc., så har tiden gått alldeless för fort. Men det gör mig ingenting. För jag har accepterat att jag aldrig kommer hinna med allt som jag vill.
På tal om att aldrig hinna med vad man vill, så var jag på lunch idag med en affärsjurist på Gernant & Danielsson. Hon var verkligen supertrevlig och gav mig många bra tips om framtiden. Då jag har funderat mycket på kombinationen barn/affärjurist så frågade jag även henne om detta. ALLA som jag har pratat med är eniga om en sak, och det är det faktum att man måste acceptera att man INTE KAN bli en bullmamma. Man får helt enkelt se till att få den hjälp man behöver på annat håll. Med detta menas såklart städhjälp, barnflicka och en jämställd man som hjälper till etc.
Tanken är ljuv. Istället för att diska och städa några timmar, så leker man med barnen istället. I like it! =)

Julfest med jobbet!

Gårdagen började med tentaskrivande och slutade med julfest. Med andra ord började dagen ganska dåligt, men den slutade kanon. Vår tenta var dock sjukt svår och jag tycker dessutom att det var orättvist att få en hel tentafråga om kapitalförsäkringar. Detta skulle vi ha läst kursivt, och med andra ord skulle man inte kunna det. Men, men.

Efter tentan så bar det av till jobbet, där ett stort gäng hade slutit upp för att dricka glögg och få en julklapp, sedan vidare med en sightseen buss till Sjökrogen vid Pampas Marina. Helt underbart var det, och alla rockade loss. Jag är helt klart imponerad av de lite äldres förmåga att hålla igång. Det kändes som att man själv låg i lä där! Klockan 22.30 var jag heeeelt slut och hade fått alldeless för mycket att dricka. Inte så konstigt att jag var slut med tanke på all stress, lite sömn och intensivt tentaskrivande, utan lunch och med en massa sprit.

Eftersom jag inte hade tänkt plugga idag så jobbade jag istället, eftersom det inte är lika ansträngande. Men med tanke på gårdagens bravader så var jag inte lika effektiv som vanligt, och jag var tvungen att gå hem lite tidigare. Men jag hade en väldigt händelserik dag igår vill jag lova! Tack alla för en underbar kväll!!

Wikipedia

"Skatterätt är den delen av juridiken som behandlar beskattning och de lagar och andra regler som reglerar detta. Skatterätten omfattar all beskattning och taxering, från privatpersoners inkomstskatt till koncernbeskattning, mervärdesskattelagstiftning, punktskatter och reglerna om arbetsgivaravgifter och sociala avgifter.
Företagslagstiftning och ekonomiska redovisningsregler är ofta anpassade för att kunna användas tillsammans med den nationella skatterätten, samtidigt som den också skall motsvara internationella regler och seder."

No shit, verkligen! Tänk vad mycket som döljer sig bakom dessa fint formulerade ord. Vad hände med principen om reciprocitet, huvudsaklighetsprincipen, bokföringsmässiga grunder, samt skillanden mellan privatbostedsfatighet/näringsfastighet/småhus etc etc???!!

På torsdag så är iallafall dagen D, då jag slipper oroa mig över dessa problem. Dessutom är det julfest med jobbet på kvällen. Så, dagen kommer bli UNDERBAR!!

Imorgon bär det av till Setterwalls, där vi bl.a. ska få träffa en kvinnlig (!) delägare. Det ska bli riktigt intressant. Dessutom skulle det bjudas på buffe. =)

I´m in love with Bryssel!

Som allting här i livet så tar alltid det roliga slut så fort. Alldeless för fort måste jag få säga denna gång. Det var med sorg i hjärtat som jag steg upp i morse med vetskapen om att det snart var dags att bege sig till flygplatsen. Jag önskar verkligen att jag hade kunnat stanna några dagar till. Bryssel är verkligen en underbar stad som har allting som man kan önska sig.

Det var verkligen länge sedan som jag hade så roligt som jag haft denna helg. Jag har hunnit med 2 dagar av intensiv shopping, en utekväll med massa drinkar, dans och skratt ända inpå morgonkvisten, röka vattenpipa, baka lussebullar och ännu mera shopping.

Jag är evigt tacksam för underbara M som har sett till att jag och söta, kaxiga lillasyster fick världens underbaraste helg. Dessutom fick vi spendera tiden i världens finaste lägenhet, med allt vad man kan önska sig. Den takterassen är inte av denna värld, med utsikt över hela staden. Som sagt, jag är helt begeistrad. Och det vet jag att lilla E också är. =)

Dessutom har jag och M visat att vi gamla tanter också kan!! ;)

Living on the edge...

Denna vecka är jag gräsänkling. Min kära sambo har begett sig österut, till Ryssland. Ja, inte är det ett land som jag har funnit alltför lockande att bege mig till hittills, och definitivt INTE nu.

Anledningen är den att T har fått strikta order om att han inte får lämna hotellet utan sin livvakt. Ja, han är tvungen att ha en livvakt när han är ute om dagarna. Dessutom får han inte köra själv, utan han har en chaufför som kör honom dit han vill.

Det ska också påpekas att ingen av dem kan engelska. De måste verkligen ha kul tillsammans i bilen, haha.

T har iallafall lärt sig en del välbehövliga ord på ryska av hans nyfunna vänner, så som vänster, höger, rakt fram, tack. Det kommer han nog långt med. =)

Jag kommer i vart fall inte sätta min fot i Ryssland på bra länge!!

Sweet as chocolate...

Först av allt vill jag bara säga att chokladprovningen var underbar!! En massa folk var på plats, och White & Cases representanter var onekligen bra talare som lyckades få relativt tråkiga fakta att låta spännande. Ja, det var rent utav inspirerande att höra dem.

Chokladen var ju inte fy skam heller. Chokladfantast som jag är, så var det en upplevelse. Trots detta orkade jag inte äta de 10 bitar som man hade att smaka på. Till slut stod chokladen en upp i halsen, om man säger så.

Min nya favorit är dock Felchlin Cru Sauvage 68%, Vildchoklad. Det måste Ni prova!!

Jo, choklad kan tydligen vara vild, haha. Fast egentligen är skillnaden att kakaobönan inte kommer från någon plantage, utan från ett "vildvuxet" kakaoträd.

Tänk vad bra att ha fått sådana fantastiska kunskaper. Det kommer jag nog ha stor användning av i framtiden. Hmmm...

Var nöjd med allt som livet ger, och allting som du kring dig ser...

Sedan jag började mitt "nya" liv för några veckor sedan med en massa träning, hälsosam mat och med en positivare syn på livet i allmänhet, så har allting blivit så mycket bättre. En enorm energi har infunnit sig, och jag kan därmed äntligen fokusera på studierna. Jag mår helt enkelt oförskämt bra för tillfället, och det känns så himla bra.

Utöver detta så har jag så mycket att se fram emot. Imorgon kommer minsta lillasystern hit, på torsdag är det chokladprovning med White & Case, lördagen bjuder på Ladies Poker Night och på tisdag får jag äntligen träffa min nya mentor som är delägare i en affärsjuridisk byrå. Dessutom hägrar utlandsresan med min kära lillasyster runt hörnet.

Ja, så klaga kan jag inte göra, utan nu är det bara att njuta av det för tillfället underbara livet.

http://www.youtube.com/watch?v=_J4npb4NwjI

Not me

Just nu så sitter flertalet av mina vänner och våndas ordentligt i en stor och varm tentasal, fylld med stressade juridikstudenter. De letar febrilt efter den kunskap som de erhållit under de gångna tio veckorna, för att kunna få ned denna kunskap på de ark som ligger vid dem. Vissa känner säkert hopplöshet, medans andra kanske rent utav känner en stor lättnad. I vart fall så är jag inte en av dem. Inte denna gång. Och det är jag så glad över.
Detta är min paus i tillvaron, som jag har unnat mig själv och jag har njutit av varenda minut. Konsekvenserna kommer till jul, då jag inte kommer kunna vara speciellt mycket ledig. Men vad gör det om hundra år...?!

Ikväll blir det mingel på Advokatfirman Lindahl. Det ska verkligen bli kul att få träffa en massa yrkesverksamma jurister. Dessutom ska jag till TV 4 på måndag för en rundvandring, där vi främst kommer att träffa deras kvinnliga chefsjurist. Det är en massa skoj att se fram emot. =)

Enough is enough

Well, nu får det allt räcka med min alldeless för tröttsamma självömkan. I fyra dagar har min värld stått still, och till vilken nytta?? Jo, jag har nog städat en del extra och skåpen är rensade, men mer än så är det nog inte.
Jag har trots allt gjort några tappra försök att lära mig mer om företagsbeskattningen med allt vad det innebär. Men efter att jag bestämde mig för att skjuta upp skatterättstentan, så vill sig inte riktigt mina små skatteceller fungera som de ska. Utan deadlines så arbetar jag helt enkelt inte lika bra.

I vart fall så är jag.
http://www.youtube.com/watch?v=rxonRWpx7Go

Not good..

Dessa dagar har varit tunga, väldigt tunga. Inte heller ser framtiden särskilt ljus ut heller. Det känns lite som att jag kommit fram till ett vägskäl i livet där jag helt enkelt måste välja åt vilket håll jag ska gå åt. Hittills så har jag försökt undvika allt sådant och trott att det tillslut skulle vara självklart vilken väg jag skulle ta. Men, livet blir inte alltid som man har tänkt sig.

Igår var jag på en helt underbar föreläsning med postens chefsjurist, som råkar vara kvinna och väldigt framgångsrik. Det var helt otroligt att se hur hon lyckats ta sig fram, trots det patriarkaliska samhälle vi lever i. Dessutom var hon så vänlig att ge oss en massa tips på hur man ska betee sig för att ha större chans att lyckas.
En sak som jag fastnade för var hennes ord om att man ska ta in rummet. Man ska känna sig bekväm vart man än befinner sig, så att alla andra märker att man är där. Annars är man tydligen osynlig.

Ja, det där har jag funderat på. Ibland känns det verkligen som att man är osynlig. Ingen märker att man är där över huvudet taget och ingen kan därmed uppskatta det faktum att man faktiskt har bemödat sig om att ta sig till detta ställe. Om någon sedan summerar kvällen, genom ord eller genom bilder, så är jag sällan med. Detta gör mig väldigt ledsen. Men nu vet jag iallafall vad det beror på. Tack Viveca Sten!

Söta lilla Elin

Min yngsta syster börjar bli stor nu. Snart 15 år. Hon har dessutom gått och skaffat sig en pojkvän och allt. Tiden går som sagt väldigt fort. För mig är hon fortfarande 10 år och kommer så alltid att vara. =)
I vart fall pratade jag med henne på msn och påpekade att hon inte fick bli med barn än, då hon fortfarande är så ung. Då fick jag tillbaka det här:

men hallå, det e min privatliv, du behöver ej lägga dig i blöt näsa

Det är verkligen så himla underbart skrivet. Hon är döv och böjer orden väldigt roligt ibland, men denna gång blev det helt enkelt bäst! Elin, du är så härlig du.

Börsfan

Man säger ju att man lär sig av sina misstag. Men inte skulle jag väl ens kunna drömma om att man ska behöva lära sig så mycket som jag just har fått göra. Det här med börsen är inte riktigt min grej just nu. Jag rent ut sagt hatar den! Säkerligen är jag inte ensam om att känna så just nu.
Men jag måste ju inse fakta; jag är en studerande med en inte alltför god ekonomi, och vips så "förlorar" man 30 000 kr på ingen tid alls. Det känns verkligen hemskt. Inte för att egentligen fysiskt märker av det, men bara vetskapen om hur lång tid det kommer ta för mig att spara ihop dessa pengar igen gör mig irriterad. Eller om man tänker på hur mycket man kan shoppa för dessa pengar istället. Suck.

Tur att man inte har så mycket tid över att tänka på eländet. Jag har ju min underbara inkomstbeskattning att fokusera på. Det här med fondemissioner, koncernbidrag samt underprisöverlåtelser är verkligen något som jag uppskattar och kan relatera till i mitt vardagsliv. Ja, för sånt håller jag på med vaaarje dag. Hmmm...
Just nu är jag bara trött på dessa 14-timmarsdagar med allt möjligt. Dock ser jag fram emot morgondagen, då jag ska lyssna på en av de främste talarna; Leif Silbersky. Det blir en lång, men härlig dag imorgon iallafall.

Liten blir stor!

Nu är det inte långt kvar tills min kära lillasyster Emma fyller 18 år och därmed blir vuxen. Tänk att tiden har gått så fort. Jag kommer ihåg dagen hon föddes som att det vore igår. Dessutom har jag alltid sagt att det var dags för mig att sluta hänga på krogen då jag skulle jag skulle kunna möta lillasyster där. Ja, nu är den tiden inne. Men inte vill jag sluta gå på krogen för det. Nej, snarare tvärtom.
I vart fall har jag och lillebror ordnat den bästa presenten till henne. Tyvärr kan jag inte säga vad det är, eftersom jag vet att hon läser här ibland. Det skulle verkligen vara att förstöra överraskningen.
På tal om överraskningar så ordnade jag och I en surprise-middag för vår underbara, men ack så bortgömda vän, P. Det kändes en aning pinsamt att vi hade glömt bort att fira hennes föselsedag, men bättre sent än aldrig som man säger. I vart fall trodde hon att det var en vanlig middag som hon skulle på. Men ack så fel hon hade. Vi hade dukat upp för fest, med middag, tårta med ljus, present och med en massa härliga drinkar. Gissa om hon blev chockad när hon insåg vad som var på gång. Det var så himla underbart att se henne bli så överraskad och glad.
Jag är så glad att både I och P fick härliga födelsedagsfiranden, då de nästan var ensamma om att anstränga sig om detsamma på min födelsedag. För det är ju tanken som räknas, och inte egentligen vad man får.

Tid till salu??

Just för tillfället är det sjukt mycket. Det är nästan på gränsen för vad jag orkar med. Den tyngsta bördan kommer såklart av skatterätten, som i princip tar kål på mig. Nu är det inte långt kvar till tentan, så det är dags att slita ordentligt nu.
Inte nog med att jag känner mig stressad över den sjukt svåra kursen, så råkar det vara så att alla fyller år denna månad.
Förra helgen var det party för unga I som fyllde 24, och denna helg är det toppjuristen Emar som fyller 30 år. Sedan är det lillasyster som blir vuxen, P1 som blir 30, och mamma som blir 48. Yeah, party är det gott om. Jag som egentligen inte har tid med något av det.
Kan inte alla fylla år i november istället, då jag har hur mycket tid som helst?!

Tydligen så har jag blivit mattelärare också på senaste tiden, då jag fått hjälpa Emma med matten minst en gång i veckan. Tur att jag fortfarande kommer ihåg hur man gör. Jag hoppas verkligen att det hjälpte. Jag förväntar mig ett MVG Emma! ;)

I vart fall så blev jag antagen som adept i Adastra mentor- och nätverksprojekt! Trodde verkligen inte att jag skulle bli antagen, men tydligen måste jag varit ganska trevlig ändå. =) Så det är jag och Martina som ska rocka och bygga oss en framtid!

Höst!

Det slog mig först idag att hösten verkligen är här. Jag satt som vanligt på biblioteket och pluggade, när jag kastade en blick ut genom fönstret. Det som fångade min uppmärksamhet var det stora trädet utanför som nu helt plötsligt sken i alla dess vackra färger. Det är verkligen underbart med alla träd som helt plötsligt får en helt ny lyster.

I vart fall så är nog det enda som är lyser upp min tillvaro för tillfället. Just nu verkar det vara, som sig brukar när hösten väl är här, tunga och dystra tider för många runt omkring en. Självklart är jag själv inget undantag. Det känns som att man befinner sig i en uppförsbacke som man får kämpa sig uppför i hård motvind. Självklart vet jag att nedförsbacken kommer snart, men tills dess så är det bara att kämpa vidare. Så just nu får jag känna mig otillräcklig och ouppskattad, det hör till.

I helgen som var så tog jag och Ivana en liten tur till Södertälje för att hälsa på P1. Trots det faktum att utelivet just den helgen egentligen sög, så var det verkligen trevligt ändå. Vi hann med en hel del krogbesök och stötte på en massa roligt folk. Men det kanske bara var jag som uppskattade kvällen, vad vet jag.

På fredag är det iallafall dags för en födelsedagsfest med en massa sång. Stackars människor som ska behöva lyssna på mig när jag ska sjunga! =)

Regn och åter regn...

Jag blir verkligen så trött på detta eviga regnande. När ska detta slut egentligen?!
Igår var jag bjuden på en tjejfest som hade varit så himla rolig att gå på. Men med detta regnande så försvann också mitt partyhumör. Och alla vet ju hur himla roligt det är att komma till en fest med en uppsyn likt de gråa molnen utanför fönstret. Så det blev att sitta hemma.
I och för sig så städade jag en del, samt pluggade, så allt var ju inte förgäves. Nu kan jag istället njuta av att allt är fint och städat här hemma. =)

Snart kommer min älskling hem också, och jag antar att han har blivit brun som en pepparkaka. Han har ju varit så himla snäll som har skickat en massa kort på när de ligger och steker i värmen vid poolen. Väldigt omtänksamt av honom att påminna en om den sedan länge bortflagnade solbrännan samt det faktum att det faktiskt är pissväder här!

Jag tänkte hinna plugga lite till innan herrn kommer hem. Skatterätten är verkligen sjukt svår. Jag har inte riktigt bestämt mig för om jag gillar den eller ej, men i vart fall kan jag säga att den är väldigt nyttig för vardagslivet. Innan så hade jag ingen som helst aning om någonting alls vad gällde skatter. Så på det viset så borde man egentligen anstänga sig mer. =)

Regn

Så var man gräsänkling i några dagar. Tommy och hans grabbgäng har begett sig till varmare breddgrader, närmare bestämt till Spanien, för deras årliga golfresa. Jag måste erkänna att jag är aningen avundsjuk på dem. Jag skulle hellre ligga i en solstol i 30 graders värme istället för att sitta instängd i ett trist bibliotek hela dagarna med regnet fallandes utanför.
Det är då man verkligen uppskattar de vänner som lyser upp tillvaron för en. =)

SHOPPING!!

Ja, tro det eller ej, men jag hittade en massa skoj på stan idag. Men nu får det räcka för ett tag framöver! Jag har lyckats bränna 15 000 på en vecka, så nu känner jag att gränsen är nådd. Om det känns för tungt någon gång så får jag söka tröst hos mina senaste inköp. =)
Sedan är det alltid kul med en underbar shopping-partner och härligt solsken. =)

"I´m loving it"

I fredags så var det dags för ytterligare en tjejmiddag. Denna gång var det fantastiska Marlene som hade dukat upp för fest. Kvällen blev lyckad med underbar mat samt med en härlig blandning av gäster. Det är alltid lika kul att träffa nytt folk. =)
Så TACK Mallan för en underbar kväll!!

Igår var det shopping som gällde för hela slanten. Jag var där med min söta lillasyster som för övrigt snart fyller 18 år. Helt sjukt vad tiden går fort!
Iallafall så var det länge sen som jag hittade så mycket fina kläder på en och samma dag. Det var helt enkelt min dag!
Jag hoppas innerligt att det håller i sig, då shopping står på menyn även idag. Denna gång är det med kära Amanda.

Annars är det skatterätt som gäller för resten av veckan, och 9 veckor framåt. Suck.

Underbara soliga Rom!

Det känns lite tungt att vara tillbaka i vardagen igen. Inte nog med att det känns hemskt att komma hem till Sverige och kylan här, utan det faktum att skolan har börjat igen. Man kan ju undra vart sommaren tog vägen. Vad har jag egentligen gjort under denna tid?

I vart fall kan jag glädja mig åt att ha fått sett en helt underbarstad, Rom. Jag måste erkänna att jag verkligen älskade att vara där, att få strosa omkring i värmen (runt 34 grader)och insupa den magnifika stadens inkråm. Det var fullt av antika byggnader överallt och man färdades några årtusenden tillbaka i tiden medans man gick där. Det var nästan någonting magiskt över det hela. Dessutom kan jag stoltsera med att jag dessutom har fått en del historisk kunskap på köpet.
Självklart var jag ju tvungen att köpa en massa italienska saker när man ändå var där. Mest stolt är jag över min nya Valentino-väska och mina Dolce & Gabbana-solglasögon. Dyrt, fast härligt.
Nu ser jag fram emot min nästa resa till Milano. DÄR ska det SHOPPAS!!!

Planering...

Jag kan verkligen förundras över hur dåliga vissa personer är på att planera. Men visst, alla är vi ju olika, och man får ju acceptera oskiljaktigheter människor emellan.
Men om man nu är så ostrukturerad så kanske man inte ska ta på sig alltför mycket, för att man i slutändan inte lyckas åstadkomma någonting alls. Man kan inte luta sig tillbaka och tro att allting löser sig av sig själv, speciellt inte när det är någonting viktigt det gäller för en vän. Om någonting skulle bli fel så är det inte en själv som kommer få lida för det, utan någon annan.
Just detta gör mig så irriterad. Jag ska inte behöva göra allting själv för att någonting ska bli gjort. Någon måtta får det faktiskt vara på det hela!

Vinden har vänt...

Äntligen så kan jag se ljuset i tunneln. Efter mitt nederlag på den senaste tentan så var det så skönt att äntligen hamna på topp igen. Det var precis vad jag behövde. Nu kan jag släppa mina tankar på att dumförklara mig själv för all framtid.
Annars så kan saker och ting inte vara så mycket bättre just nu. Jag trivs riktigt bra på det nya jobbet och jag har helt underbara vänner. Igår var jag på en tjejmiddag där vi satt och lapade sol på den underbara terassen. Det är helt klart mitt favoritställe just nu. =)
Övningskörningen går även den framåt. Jag försöker köra nästan varje dag, samt att jag går på mina körlektioner på bilskolan. Så förhoppningsvis har jag mitt efterlängtade körkort snart.
Imorgonblir det SATC-kväll med tjejerna. Kvällen kommer börja med några Cosmopolitan, för att sedan sluta med att vi ser filmen. Eller sluta och sluta, kvällen kommer nog fortsätta på något uteställe efter det.

Sommarlov!!

Så äntligen inföll sig dagen som alla hade gått och längtat efter; dagen då vi skrev den sista tentan innan sommaren. Jag måster erkänna att det har varit väldigt svårt att sitta instängd hela helgen med tentaplugg, då det har varit så himla fint väder ute. Just därför är det så himla härligt att jag kan vara ute hela tiden nu om jag så känner för det!
Igår samlades vi några stycken hemma hos A som har en fantastisk etagevåning på Kungsholmen. Den terassen de har är verkligen heeelt underbar! Där satt vi hela kvällen med en massa prat, vin, grillning och skratt. Det var verkligen en helt fantastiskt rolig kväll. Jag hoppas verkligen det blir fler sådana roliga kvällar framöver.

Navelskådning

Många personer är nog medvetna om de brister som de besitter, och de flesta lär sig av sina misstag. Dock inte alla. Visst, alla är vi olika, och alla har vi våra egna sätt att se/lösa saker på.
Men när går man över gränsen? När har man gått så pass långt att det är omöjligt att ta sig tillbaka?
Alla borde vi navelskåda oss själva för att kunna hantera saker och ting bättre. Om inte för en själv, så för ens omgivning.
Tyvärr är verkligheten inte lika enkel som den borde vara, och det blir inte alltid som man vill. Men det är fortfarande en sak som jag förundras över, och det är hur en person hela tiden kan förvänta sig av sin omgivning att de alltid ska ställa upp, för att sedan inte alls vara villig att ge någonting tillbaka när någon annan behöver hjälp. Heter det inte att man ska ge och ta??
Nej, vissa borde verkligen ta sig ur den lilla bubbla de verkar leva i, för att se verkligheten för vad den egentligen är. Och framför allt, inse att de själva inte är perfekta!!

Korkad

Så kom den dagen jag hade fasat för; den dag som jag fick det på pränt. Jag är helt enkelt väldigt korkad. Tydligen så har jag överskattat min intelligens och det känns inge vidare alls. Det känns mest som ett hårt slag i magen, så hårt att jag tappat andan.

Blivande detektiv?

En sak som kan få mig att skratta varje gång jag tänker på det, är en av min lillasysters galna uppståg när hon var riktigt liten. Lillflickan kunde knappt gå stadigt och var nyfiken till max. Det hon var mest nyfiken på, och som intresserade henne mest, var innehållet i min garderob. Där hade jag verkligen hela mitt liv; allt från det som skulle gömmas undan min mammas vakande ögon, till smink, nagellack, papper, ja ALLT fanns där.
Så varje dag som jag kom hem från skolan så visste jag alltid vart lilla E befann sig. Man kunde dessutom urskilja spåren efter henne; mattan var helt ihopskrynklad och låg i en hög utanför mitt rum och dörren var helt stängd och det var TYST i huset.
E hade då gått till köket, släpat med sig en av de stora köksstolarna genom heeela hallen, in i mitt rum, stängt dörren för att sedan ställa sig i lugn och ro för att hålla på att gå igenom ALLA mina saker. Då ska man ha i åtanke att hon var riktigt liten och att det måste ha tagit en väldans lång tid för henne att lyckas med att få in stolen i rummet.
Detta beteende var som en ritual för henne och det slog aldrig fel. Jag hittade henne VARJE DAG görandes detta! Jo, jag fick ju mina glasögon målade i rosa nagellack, samt att hon passade på att måla garederobsdörren i fina nagellacksfärger.

Det jag vill komma till är att jag har kommit underfund med att det är jag som är denna nyfikna lilltjej nu. Varje gång jag kommer hem till mamma så är jag tvungen att gå in i hennes rum för att kolla om hon har fått någonting nytt. Hon gillar kläder och mode, så det är lika intressant varje gång. Det finns otaliga halsband, parfymer, smink, örhängen och väskor som jag själv vill ha. Nu sist hittade jag ett par örhängen som jag fick med mig hem. =) Å andra sidan förlorade jag min fina jeanskjol på köpet.

Kronprinsessan

Glömde säga att vi tydligen har finbesök på Universitetet just nu av Victoria. Jag vet inte vad det är för kurs hon läser, men det är troligen en liten en. I vart fall har hon sina två livvakter med sig hela tiden.
Jag såg en av dessa livvakter i måndags, men såg aldrig vem mer som var där. Men gissa att man blev förvånand när vi sitter utanför en av hörsalarna i tisdags och Victoria och hennes vakter kommer ut någon meter ifrån oss. Himla roligt!

Fortfarande sjuk

De antal gånger som jag har varit sjuk de senaste åren kan räknas på den ena handen, men att få mig sängliggandes, det var nog ännu längre sedan det skedde. Jag har fått kämpa mig upp till skolan både i måndags och tisdags, men idag så orkade jag inte ens ta mig upp. Dessutom har jag fått ett fint munsår. Varför ska allting komma på en gång??
I vart fall kan jag väl säga att jag har tur i oturen. Innan detta bröt ut så hade jag bestämt mig för att skjuta upp företagsekonomin som vi läser nu, vilket är en liten kurs. Kände verkligen att jag behövde vila upp mig efter processrätten. Och vips så blir man sjuk. Men bättre tidpunkt att vara sjuk på finns nog inte. =)
I helgen bär det av till sommarstugan i Värmland, så då hoppas jag på en massa sol och värme!!

Sjuk

Idag vaknade jag med ont i halsen. Jag kan inte påstå att det är speciellt roligt. Fy för att inte känna sig tip top. Det är igentligen inte själva halsontet som bekymrar mig, utan det faktum att jag är helt orkeslös. Detta märkte jag av redan igår när jag knappt kunde stå på benen. Imorgon måste allt detta vara borta. Det bara måste.
Helst av allt så skulle jag vilja shoppa just nu. Jag känner att det var ett bra tag sedan nu. Behöver nog lite nya kläder tror jag. =) Emma, du måste nog ge mig en massa shoppingtips tror jag. ;)

Sol!!!!

Detta fantastiska väder gör verkligen alla upprymda av glädje. Alla går omkring med ett leende på läpparna och tittar bedjande mot solen för att lyckas få en aning färg på det så innan bleka ansiktet. Till och med föreläsningar om bolagsrätt ter sig aningen lättare med vetskapen om att solen väntar med all sin glans utanför när de 3 timmarna ska ta slut. Ja, allting känns onekligen lättare med denna vetskap.

Efter fredagens föreläsning så bar detav till Kungsträdgården, där körsbärsträden stod i blom. Vackare kan det inte vara med dessa fantastiska träd. Där satt vi iallfall och njöt för fullt av solen, utsikten och så vår underbara glass. Vi alla har nog en ny favorit nu; Lion-glass. Mums!!

Och G, vi saknar dig på föreläsningarna och speciellt i solskenet idag. Jag antar att du antingen är ute på golfbanan eller jobbar. Puss!!

Där satt den PG!

Så var det dags för min kära panik att äntligen (?) komma tillbaka. I morse vaknade jag med ångest och en känsla av stress/panik. Att det skulle vara så svårt för den att hitta tillbaka till mig. Jag har nästan saknat den lite denna tid den har varit på villovägar.
Fast jag ska nog inte överdriva, det har varit skönt att slippa den ett tag, frmför allt så har det varit välbehövligt för min hälsa. Nackdelen är istället att jag inte pluggar så effektivt utan min stress.
Men idag har varit en hyfsat bra dag, och jag ser fram emot morgondagen. Dagen D börjar närma sig nu, och jag är inte alls förberedd. Mitt ab kan jag iallafall glömma, det känns alldeless för långt bort i denna stund. Men som sagt, visst finns det en liiiten chans att det kommer frågor som bara jag kan på tentamen (eller hur), men chansen är nog större att vinna på lotto.
På fredag har jag i vart fall ett liv igen!

R.I.P. Andreas!

I söndags så uppdaterade en vän till mig sin status på facebook med dessa ord: "See you on the other side!! It´s over for me."
6 min senare ser jag detta och får en sådan olustkänsla i kroppen. Men inte trodde jag att han verkligen menade att han skulle ta livet av sig. Nej, jag trodde mest att han hade något tungt framför sig. I vart fall skickade jag ett mess. Inget svar. Sen får jag veta att han verkligen är död.
Jag undrar verkligen om jag hade kunnat gjort nått...kanske hade jag kunnat ringa någon som hade kunnat kolla honom. Kanske hade jag hunnit få tag på honom om jag hade ringt på en gång. Fan, vad hemsk jag känner mig.

Andreas:
Varför valde du att lämna oss? Jag kan verkligen inte förstå. Allting måste ha varit så svårt för dig. Steget dit måste ha varit väldigt tungt. Jag är verkligen ledsen över att jag inte kunnat hjälpa till på något sätt. Ibland ter sig livet inte lika hemskt ut efter att ha pratat med sina vänner. Du var verkligen en härlig människa utan ett uns av elakhet i dig. Jag kommer sakna Dig vännen!

Barn

Idag har jag handlat en massa barnkläder. Några vänner har precis fått en liten son, Hugo, och självklart måste det inhandlas presenter då för att fira! Jag har kommit på att det finns alldeles för mycket fina kläder att välja mellan. Dessutom är alla kläderna pyttesmå. Det är nästan lite svårt att tänka sig att en person kan vara så himla liten. Strumporna är ju inte större än en tändsticksask.
I vart fall så infann sig en känsla av glädje när jag vandrade omkring där i affären och tanken slog mig flera gånger att det lika gärna kunde ha varit till mina egna barn jag handlade. Det där med att skaffa barn blir mer och mer lockande med tiden. Jag tror nog att det är min kropp som försöker säga mig någonting, eller rättare sagt, min livmoder. :)
Nu är det ju så att det inte är min kropp som bestämmer, utan min hjärna. Så det får ta den tid det tar.

I sagornas land

Idag fick jag äntligen en paus i det eviga tentapluggandet; en mycket kär vän behövde hjälp med att hitta en brudklänning. Även om det är roligast att shoppa saker till en själv, så var detta en fantastisk upplevelse. Det var så himla kul att se henne skina upp i en euforisk lycka när hon väl hittade sin drömklänning. Just den klänningen verkade vara gjord för henne och jag måste säga att hon såg ut som en prinsessa i modern tappning. Det är nästan så att man själv blir lite sugen på att gifta sig. Fast, den dagen lär nog dröja länge för min del. Tur att det finns andra bröllop att gå på under tiden!! ;)

I have a dream...

Jag önskar verkligen att min, sedan lång tid tillbaka försvunna, entusiam och energi kunde komma åter. Det är inte normalt att man ska behöva få ångest över att man gör någonting annat än att plugga i 1 timme, och att känna som om man kommer försent till skolan när man sover 30 min extra, fast man egentligen inte har någon tid att passa. All denna ångest är verkligen i onödan, speciellt eftersom jag har gjort allt annat än att plugga hittills. I snart 11 veckor har jag gått och dagdrömt. Vad f-n har jag egentligen haft för mig??
Det låter värre än vad det är, men summan av kardemumman är ändå att det inte är en rolig period i mitt liv just nu. Jag skulle helt enkelt behöva stänga in mig i ett rum och inte komma ut förrän tentan, så att jag fick någonting gjort!

Jo, de goda nyhterna är att jag har sökt ett sommarjobb på ett försäkringsbolag, och tro det eller ej, men jag fick det! De gillar juridikstudenter då de verkar ha en vision av att de ska vara extra duktiga. Vi får väl se hur väl det stämmer med verkligheten. ;) I vart fall så kommer 3 andra i klassen jobba där med, så det kommer verkligen bli superkul! Så i sommar ska jag roa mig med att reglera skador.

Sol...

Trots att man äntligen fick återse den efterlängtade solen idag, så har detta varit en riktigt hemsk dag. Inte ens solens varma strålar kunde göra någonting åt det. Idag är helt enkelt en sådan dag där allting går fel. Ingenting verkar gå min väg just nu. Det hjälper ju inte heller att jag är superstressad över tentapluggandet heller. Läsningen går så trögt och det känns som att man inte kan någonting alls. Airhead!

Minnen...

Gårdagen spenderade vi hos min mamma, dels för att fira min lillasysters 14-årsdag, dels för att fira påsk. Allting flöt på som vanligt tills min mamma frågade om jag ville titta igenom mormors gamla saker för att se om det var någonting jag ville ha. Trots att det var 5-6 år sedan som hon gick bort så kändes det jobbigt på något sätt. Gamla minnen sköljde över en när man såg vissa saker; minnen som man inte visste om att man hade. I vart fall så var det 2 saker som gjorde mig ganska rörd; 2 askar som min mormor hade sparat genom alla dessa år. Dessa askar hade jag själv gjort när jag var runt 7-9 år. När jag såg dem så kom jag precis ihåg de tillfällen som jag hade gjort dem, hur jag hade format och vikt askarna, valt pärlor och dekorationer, hur jag hade kämpat för att skriva så fint som jag bara kunde. Tänk att hon verkligen sparade dem! :)

Världens dummaste sport!

En sak som jag inte alls förstår är varför folk kan finna ishockey så fascinerande. Vad är det som gör just denna sport så himla intressant? Är det den svarta lilla pucken, som man måste ha ögonen på hela tiden för att se den åka fram och tillbaka, fram och tillbaka, för att förhoppningsvis till slut hamna i någons målbur? Eller är det sportkommentatorns hetsiga röst som ivrigt pratar om alla "spännande" saker som händer?
-"Publiken vill ha utvisning, men det blir inte så"
-"Så kom han ut med pucken där"
-"Så sätter han in en liten propp mot X"
Icke att förglömma alla namn som nämns, jämte siffror. Usch.
Men det värsta av allt är nog när någon gör mål, speciellt Färjestad (som alla jag känner verkar heja på). Det ljudet som kommer ur deras munnar är inte av denna värld. Jag hoppar ungefär 1 meter upp i luften av det. Tänk om killar kunde låta lika angelägna och exalterade när det vankades städning!
Jag har nog min mor att skylla för detta starka ogillade av sport. Hon fullkomligt avgudar allt som har med detta att göra, och har gjort det sedan hon var liten. Hela min uppväxt satt hon och tittade på ALLT. Var det inte fotboll, ishockey, tennis eller friidrott så var det finnkampen, OS eller VM. Eftersom det är svårt att undgå att se all denna sport så fick jag gott sitta där och titta ibland. Hon ville nog hjärntvätta mig. Men det verkade inte fungera på mig, eller någon av mina 3 syskon heller. :)

En strimma av ljus...

Tur att det finns saker här i livet som kan få även den mörkaste dag att framstå som aningen ljusare; shopping! Jag älskar att shoppa, men tyvärr hinner jag inte med det alltför ofta. Skolan verkar näst intill omöjlig att kombinera med detta nöje. Men nu kände jag att det behövdes. Jag behövde en strimma av ljus i min just nu så dystra tillvaro.

Mina kap denna gång var 3 par skor och en väska. Sedan var tiden slut. Attans! Bättre lycka nästa gång, om man säger så. :)

I looove shoes!

Life is a bitch!

Jag är riktigt less just nu...på ALLT! Ingenting går som det ska, och det känns som att jag kämpar för min överlevnad. Det är jag emot världen om man säger så. Det kan ju ha någonting att göra med att jag aldrig får vila ut. Jag jobbar minst halvtid, och sen är det processrätten som ger mig ågren. Alla på jobbet har skrämt upp mig med att det är den viktigaste kursen. Ja visst, förstår jag att den är viktig, men är den så viktig att jag måste halvt slita ihjäl mig för det?! Ja, tydligen!! Så eftersom jag ligger bra mycket efter alla andra, så har jag snällt fått pallra mig till SP varje lördag och söndag för att plugga ikapp lite. Det går segt, men det går. Så, i sommar får jag väl vila ut. Tills dess är det 7 dagar i veckan, konstant!

Jag hoppas bara att det är värt det i slutändan...

After-work

En sak som definitivt inte blir bättre med åren är det här med kroppens reaktion dagen efter att man har druckit; hjärnan fungerar på halvfart och man får världens huvudvärk. Det känns som det var år och dagar sedan som man klarade sig undan sådant. Fast det är väl smällar man får ta. Jag hade iallafall riktigt trevligt igår, så det gör faktiskt ingenting.

Vi hade en after-work på vår byrå och det kom en massa nytt folk. Trots att det var väldigt mycket jobbsnack, så var det riktigt underhållande. :)

Sedan så har vi ju haft våra rättegångsspel. I det första spelet så var jag tilltalad, där jag påstods ha misshandlat och ofredat en annan kille (ja, jag spelade en kille...) Tack vare mina skådespelartalanger, samt bra försvar (speciellt Lindas suveräna slutplädering!) så klarade jag mig undan misshandeln. I det andra spelet så var jag domare. I coh för sig gillade jag det med, men jag måste nog säga att det var snäppet bättre att spela åtalad.

En inblick i vuxenlivet...

Äntligen har jag fått känna på hur det är att vara vuxen. Med tanke på min ålder på snart 28 år så låter det kanske konstigt för vissa, men så är det faktiskt. Jag anser mig faktiskt inte som vuxen än, då jag inte är gift, har barn eller har ett riktigt jobb. Det är då man blir vuxen, och inte när man pluggar för att uppnå sina mål i livet.
I vart fall så var vår byrå inbjudna till en annan byrå vid Karlaplan och där spenderade vi gårdagskvällen. Jag måste säga att jag är riktigt glad att jag fick följa med och att jag verkligen uppskattade sällskapet. Inte heller skadade det att deras lokaler var fantastiskt fina och lyxiga. Det kändes som att man var en del av arbetslivet och en ibland dem, fastän det inte riktigt är så för tillfället. Men man kan ju få låtsas.
Tyvärr uppskattade inte min kropp gårdagskvällen lika bra idag, då jag var seg som få med världens huvudvärk. Dessutom var jag tvungen att få mens inatt med mensvärk som följd. Ibland är livet oförutsägbart, om man säger så.
Jo, vi har ju fått våra roller inför rättegångsspelen. Jag lyckades bli domare igen. Det är helt sjukt. Men min andra roll var spännande då jag ska spela den tilltalade. Äntligen ska jag få känna på hur det är att vara kriminell. Pricken över i:et är att det är min kära vän Ivana som ska försvara mig. DET ska bli spännande att se om hon lyckas få mig friad.

Aldrig mer lösnaglar!!!

Man brukar ju börja med de goda nyheterna, så även i detta fall. Jag har äntligen skrivit min tentamen och behöver inte skriva någon ny förrän om 12 veckor. 12 veckor, det är ju sååå långt bort! Det är helt underbart!!

Det finns fortfarande inget bättre än när man precis skrivit dit de sista raderna på arket, för att sedan lämna in allt. Den känslan man har när man sedan går nedför trapporna ifrån Värtasalen är nog att jämföra med att gå neför trappan till en underbar bal. Det känns som att hela världen står och väntar på en, och alla är lika glada som en själv. Vi är enade just i denna stund, och det är vi som just har besegrat världen. Äntligen kan man andas ut i frihet, och tyngden över bröstet är tillfälligt borta. För alla vet att den kommer tillbaka. Nästa gång. Som är lååångt borta.

Så till de dåliga nyheterna. Det finns inga ord för detta, så därför tänkte jag lägga in en bild. Men en sak kan jag ju säga, och det är att jag ALDRIG kommer skaffa lösnaglar igen. De är fina ett tag, men sen så blir det enbart katastrof. Men jag har ju lärt mig nått nytt, och det är hur det ser ut under en nagel. Ja, just det, där nageln ska sitta.

Ännu en dag...

Så har man spenderat hela lördagen på Studentpalatset igen, med intensivt pluggande. Ja, det kanske inte var så intensivt som jag hade velat, men ändå. Så länge jag får någonting gjort så ska jag nog vara nöjd. I mitt sinne så sitter jag fortfarande under min korkek och luktar på dessa fantastiska blommorna. Jag undrar bara vart biet är som ska sticka mig, och som ska ge mig min fart åter, så jag kommer därifrån?
Inte var jag ensam på SP idag för den delen heller. Som vanligt vid slutet av terminen så är det fullt. I fredags hade alla platserna varit upptagna redan vid 10 på morgonen! Med tanke på hur många studieplatser det finns där, så kan ni tänka er vad folk det var. Dessutom är det så himla praktiskt när alla dessa människor får för sig att de ska äta lunch och fika, vid exakt samma tidpunkt allihopa. Det kan liknas vid en flock med djur som ska bege sig till samma vattenhål samtidigt, där det är djungelns lag som gäller.
Iallafall så har jag jobbat en del senaste tiden, och ska jobba på tisdag med. Detta gynnar ju inte heller mina studier då jag knappt får någonting gjort. Men det ska bli kul sen när lönen kommer och då jag ska shoppa järnet!
Det ska bli kul att se hur denna tenta går, med tanke på att jag aldrig har pluggat så här lite inför en tenta. Aldrig någonsin. Men: Den dagen, den sorgen.

Tentapluggandets höjdpunkter

Julruschen må vara hemsk för de flesta; det eviga rännandet i affärer där köerna växer sig allt större och större, paniken i folks ögon då de febrilt letar efter de sista julklapparna att köpa, armbågar som körs in i sidan på en av folk som vill ta sig fram. Men det är iallfall ingenting jämfört med dessa hemska tentaperioder. Platser som vanligtvis är lugna och rofyllda blir helt plötsligt belamrade med en massa människor som hittat ut ur sina hål. De blir som galna och får en något förvirrat utseende där paniken riktigt lyser ur deras ögon. De sitter som fastkedjade vid sina platser med näsorna i böckerna för att lära sig så mycket som möjligt på kortast tid.
Vanligtvis är jag en av alla dessa människor, men inte denna gång. Någonting är fel eftersom jag inte känner denna press. Var är min panik?? Jag vill ha den NU! Istället sitter jag här under min korkek och bara luktar på blommorna. För plugga, det kan jag inte.
Det jag önskar mig mest av allt nu är en plats för mig själv, en lugn och skön miljö, utan en massa folk, med bra ljus och absolut tysssssssstnad. MED min panik såklart!

Vilken människohandel!

En av mina kära vänner har lyckats få mig beroende av att köpa människor. Nu är det ju inte så att jag köper riktiga personer, men det känns nästan som det. Självklart handlar det om en applikation som finns på facebook, vart annars kan man hitta sådana dumheter?!
Iallfall så köper jag vänner hit och dit, för att en stund efter bli av med dem. Självklart köper man tillbaka de man verkligen vill ha, och så fortsätter det tills man inte har några pengar kvar. Målet är att man ska få alla sina husdjur, som de så fint kallas på facebook, samlade på ett och samma ställe. Man kan nästan jämföra det med att ha ett eget zoo. Sedan kan man döpa dem till valfritt smeknamn, så som "Pernillas ägodel", "Pernillas slav" osv. Självklart kan man ge dem presenter och även tvinga dem att göra olika saker mot ens andra vänner.
Tro mig, jag har fastnat totalt. Det är verkligen helt sjukt!
Kanske låter det tråkigt i längden, men det känns så himla kul. Desto roligare är det eftersom jag egentligen borde plugga. Allt blir så himla intressant just vid dessa tentaperioder. Städning brukar annars vara en av mina favoriter. ;)
Näe, jag ska nog kolla om mina husdjur finns kvar på mitt zoo. Det vore illa om någon hade kommit och tagit dem ifrån mig. =)

Äntligen igång...

Ända sedan jag var liten har jag gillat att skriva. Till en början var det den parfymluktande dagboken med dess olika färger på bladen som var min stora passion här i livet. Där kunde jag skriva av mig om alla stora händelser som skedde i mitt liv. Ni kan ju tänka er hur pass viktiga saker man skriver om när man är mellan 7-10 år; ångesten och ilskan över att ha blivit placerad bredvid skolans största idiot, paniken över att inte kunna hela multiplikationstabellen utantill, den första kärleken, skolan, vännerna osv.
Sedan blev det även en del diktskrivande under mina svåra stunder. Jag finner det ganska konstigt att man aldrig kunde skriva när man var glad, utan det var endast när livet var som värst som inspirationen flödade.
Det jag vill komma fram till är att jag alltid har älskat att skriva samt att detta har hjälpt mig på något sätt. Min stora dröm är faktiskt att någon gång att ge ut en egen bok. Tro mig, någon gång kommer jag gör det. Frågan är bara; När?
Iallfall så blev jag inspirerad av en vän att börja blogga igen. Innan så var det lite skrivande på en annan sida, men tröttnade lite på den efter ett tag. Så, nu är jag här och tänker dela med mig av de stora händelserna i mitt liv. Man vet ju aldrig, men jag får hoppas att det aldrig mer blir något skrivande om att jag inte kan multiplikationstabellen!