onsdag 18 februari 2009

Friendship should go both ways...

Helt ärligt så är jag så himla trött på personer som hela tiden förväntar sig att alla ska ställa upp för dem när de behöver, men som aldrig ger något tillbaka. Eller rättare sagt, de bryr sig bara om de saker de har valt att bry sig om och tydligen är jag inte en av dem. För let´s face it, om man inte har något som helst intresse i sina vänners liv så kan man ju fråga sig om man verkligen är så goda vänner?! Alla behöver vi stöd och uppmuntran ibland, även jag!

Säkerligen är det denna jäkla pm som ger mig sådan ågren, men ändå.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Det är lätt att bli besviken på vännerna när man själv har det tungt (som nu med PMet t.ex.). Men om det är mer långtgående än så så kanske man ska prata om det...clear the air liksom. Så man ger den andra personen en chans till bättring, funkar det inte så vet man iaf var man står.

Mitt stöd har du alltid (fast det kanske inte alltid märks ;)
kram

Life of Pernilla sa...

Vad söt du är gumman!! Det värmer.
Du har mitt stöd också ska du veta. =)
Tyvärr är det nog långtgående i detta fall. Men vi får väl se vad framtiden för med sig. You know, always look on the bright side side of life. ;) Puss

Anonym sa...

hej hjartat.
forstar dig helt a hallet. vanskap bygger pa bagges vilkor att ta sig tiden oavsett vart man an bor och befinner sig. annars blir den ensidig samt ohallbar.
jag finns alltid for dig nar du behover mig. jag saknar dig otroligt mycket.
love you m & n